KLAG Å KLAG

En hel del uppdatering idag. Men så är det väl vissa dagar. & ibland dröjer det jätte länge innan man uppdaterar.

Utvecklingssamtalet gick jätte bra, en massa posetivt och fisen anpassar sig och leker bra, säger ifrån ifall något är mindre bra, pratar mer, visar vad han vill osv. En stolt mamma♥

Har suttit och funderat på allt och ingenting. Kollat på lite fritidsboenden osv för en helg. Skulle bara vilja ta med hundarna, Erik och fis iväg en helg. Men blir nog att vi åker till mormor och blir bortskämda med god mat under en fin helg istället. Och får invänta semester helg till sommaren. Det lutar mot att hyra stuga i skara sommarland. Jag kan knappt bärga mig ♥ .

Älskling och jag ska även åka iväg till Ullared i Juni/Juli och sova kvar på hotellet en natt. Så då får mor äran att ha fisgrisen medans vi tömmer våra plånböcker och får en liten ensam tid med varandra.

Känns som om jag bara skulle vilja rymma med familjen bort från alla måsten. Bara va. Ta dagen som den kommer, hundar får springa fritt. Fisen kan vara ute hela dagen. Drömmar drömmar..

Sen har jag blivit världens bitterfi... pga all jävla huvudvärk, värk i kroppen, jobb, trötthet, hormoner, trött på allt man ej hinner med osv. Och stackars stora älskling som får stå ut med det. Är väl därför jag bara vill rymma iväg med dem. Rå om dom och bara va. Jag längtar tills alla hormoner lägger sig och man kan bli piggare. Trött på att gå runt med ständig huvudvärk och trötthet.
Känna skuld till när fis är på dagis, känslan att man överger honom. Även om jag bara jobbar.

Trött på att missa jävla massa kvällar, helgar med mina hjärtan. Så trött på det så kunde jag skulle jag vilja skola om mig och börja plugga. Om jag bara kunde och hade haft orken...

Nu blev det ett klagoinlägg. Men bara så allmämt trött. Vill ha 48timmar på dygnet.




Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤