Jul. 25, 2014

Fy fan vilken dag säger jag bara. Usch, jävla hormoner som spökar eller vad det är. Gråtit för mig själv flera gånger nu ikväll. Måttligt trött på det mesta. Ska bli så otroligt skönt att komma till mormor imorgon. Bort härifrån. Det är konstigt det där, när man kände sig sådär hemma på en plats förut känns alldeles tomt och jobbigt nu. Jobbigt att det känns som om man vantrivs, är inne och kollar efter hus/lägenheter hela tiden. Men det står stilla.
Det kanske bara är en fas, vad vet jag. Men förbannat jävla jobbigt att inte känna sig hemma längre. Trött på hela området. Allt.

Funderade på om man skulle boka in en mini semester någon helg framöver, men man får ju 0 respons.

Skulle bara vilja bli förstådd å hörd utan att behöva säga nått. Inte bli kallad för sur, grinig, otrevlig mm. Utan bars förstådd, utan att använda ord.

Fan vad jag vill bort, vill att jag ska må och bli bättre. Fy farao.

Kommentarer
Kommenterat av: A

Gravid-hormoner ä inte att leka med men nu ska du se det vänder!inte länge kvar nu tills ni har två godingar att snosa på:-)

2014-07-26 kl 01:22:57

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤