Oct. 01, 2014

Nu är lillan 8 dagar gammal. 8 dagar som har gått i en svävande fart fram. Så medans hon sover och älskling ligger uppe med fisen kan ju jag slänga upp förlossnings berättelsen. Även om jag var ganska bra att uppdatera den dagen så kan det väl vara roligt att läsa ur ett samma inlägg. Söndag natten till måndagen. Eller måndags morgonen rättare sagt runt 3-4 vaknade jag utav att jag hade sammandragningar. Lite jobbigare och lite ondare än vanligt. Tänkte inte så mycket, försökte hela tiden somna om. Tills jag insåg att de kom regelbundet med 6-8 minuters mellanrum. Gick inte somna om även om jag försökte. Tänkte väl att jag fick passa på att sova när Benjamin hade sin vila sen på dagen.Jag låg och bråkade med värkarna tills jag hörde att Leffa åkte iväg till jobbet och äntligen visste jag att Eriks väckarklocka skulle ringa snart. Värkarna kom väl med 6-7 mins mellanrum då och de började kännas en aning ondare. Sådär så jag fick tänka på andningen.Väl när Eriks klocka ringde vid 4.45 sa jag att ; idag blir det nog barn ska du se.Minns inte riktigt vad han sa. Men han skulle åka till jobbet och prata med dem och sen åka hem iallafall sa han.När han hade åkt till jobbet så insåg jag att han absolut inte får jobba, så jag skrev sms om att jag inte vill att han ska jobba. Han kom hem igen vid halv 8 ungefär. Då hade gulle Kicki frågat om hon skulle komma över till mig. Underbara hon. När Erik kom hem så började jag inse att det skulle bli barn denna dag. Livrädd och skit ledsen för jag ville inte lämna Benjamin. Nästintill hatade mig själv för att jag skulle lämna han. Dåligt samvete och jag grät bara jag såg honom. Jag började spy och må jätte illa. Och Benjamin stod vid sidan av och tittade frågande och sa att jag spydde. GulleungeRingde sedan förlossningen med gråten i halsen och sa att jag skulle föda barn idag och att värkarna kommer med ca 5mins mellanrum. Så hon sa att vi skulle packa ihop och komma in. Mamma kom även halvspringande hit då Erik hade hämtat henne och hon skulle passa Benjamin. Gråtandes packade jag ihop grejerna och vi lämnade Benjamin och sedan åkte vi mot förlossningen och jag grät som en gris för att vi lämnade Benjamin.Inne på förlossningen fick vi en barnmorska jag inte alls klickade med tyckte jag första ögonblicket, fick ligga och på sängen och de mätte värkarna osv i ca 20min innan hon kollade vad öppen jag var. Och hon sa att jag hade kämpat på bra hemma och att det kändes jätte bra. Minns att det kändes som en evighet innan hon talade om att jag var öppen 6cm. Vi pratade om vad för smärtstillande jag ville ha och utan tvekan ville jag ha epiduralen.Vi fick ett rum och jag fick byta om och få en stor binda. Och hon skulle kalla efter narkosläkaren som skulle lägga edan på mig, han faktiskt ganska snabbt och han satte den rätt med engång. En jätte bra läkare!! Och när den började ta så gick jag upp och gick, gunga på stol, andades igenom värkarna över sängen, minns att jag tänkte att nu jävlar ska det gå fort så bebis kommer ut.Runt kvart över 11 kom barnmorskan in på en ny undersökning och då var jag öppen 10cm så vid halv 12 tog hon vattnet på mig, samt blodprover och satte dropp för att värkarna skulle komma tätare.Kl 12 kände hon hur huvudet stod och då stod det så långt ner att kände jag att jag ville krysta så var det bara att sätta igång. De dukade upp bordet och jag krystade 1 gång och huvut började kika fram. Minns att hon sa att det var mycket mörkt hår. och jag tänkte ; jaaa den har hår iallafall. Haha.Sen 2a krystvärken jag hade så sa hon att nästa gång du har en värk tar du i allt du kan så är bebisen ute. Så 3dje och sista värken så kom bebisen ut med bägge axlarna samtidigt och sen var hon ute.Erik sa att de var en pojke, barnmorskan svarade då med att han skulle få gå och lära sig om blommor och bin då de va en tjej.Erik började gråta av lycka lika så jag. Han klippte navelsträngen innan jag fick upp henne på bröstet och hon kissade på mig.Kort därefter kom moderkakan som såg "bra" ut. Haha. Den såg ut som den skulle iallafall.Jag behövde inte sy eller nått. Allt såg så fint ut där nere ;) Vi fick därefter vara själva tills vi ville väga henne. De kom in med fika osv innan vi vägde henne till 4210 gr kärlek och 53cm lycka. Därefter gick jag och duschade och sedan fick vi ett annat rum.Faster Emma kom sen vid kl 15. Även gammelmormor kom och höll mig sällskap under tiden Erik åkte hem och lekte med Benjamin. Mamma, Tindra och Svärmora kom på kvällen med efter de kollat syresättningen osv på Celine och vi fick ta in på patienthotellet.Kändes så bra att få visa upp henne, den vackra skapelse som vi satt till världen. Det är sjukt hur mycket kärlek man kan känna till någon man inte kände så bra än. Man har bara känt henne sparka, röra sig, hicka. Hört hennes hjärta. Men aldrig sett henne. Det är konstigt att kärlek växer sig så stark så tidigt. Det var iallafall en 'lätt' förlossning. Även om vi känner oss klara nu för många måånga år framöver så var det en spännande förlossning eftersom det hela tiden gick så fort så jag hann aldrig tänka eller känna efter. Helt plötsligt låg hon bara i min famn. Det enda 'jobbiga' var att eftervärkarna var rena pest och pinan i några dagar efter förlossningen. För fy sjutton vilka eftervärkar jag fick denna gång. Men nu är jag back on track och smal igen!! Nu bara lääängtar jag tills jag kan börja gå ordentligt med ett raskt tempo. Börja träna mage och rumpa här hemma och få dra ihop den hängande kropp jag har nu ;)Men det bästa av allt, Vi har fått två friska fantastiska barn

Kommentarer
Kommenterat av: Emma

Sitter och läser med tårar i ögonen och gåshud på kroppen. Hon är så sjukt underbar eran lilla tjej. Benji också såklart. Älskar mina syskonbarn såååå. ❤️

2014-10-01 kl 21:52:26

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤