De är mitt allt.

 
Att ha någon och dela livet med, en som man älskar, 2 fantastiska barn, familj släkt och vänner. Man är ganska bortskämd. Endel har ju inte ens tak över huvut eller mat på bordet att mätta magarna med.
 
Här lägger vi oss med torrblöja/torra kläder, täcke att täcka kroppen med. I en skön säng i ett lagomt varmt hus. Och vi har fulla kylen och frysen med mat. Visst har vi det väldigt bra. Lägger oss mätta gör vi också varje kväll. 
 
Jag brukar pussa godnatt på Benjamin sådär extra mycket när han sover och krama han extra länge. (Inte C eftersom hon vaknar lätt ;)) . MEN jag älskar henne med överallt. Men man ska lära sig uppskatta det man har, man vet inte de som komma skall inför morgondagen.
Men när jag kramar mina barn, kramar min älskling. Går in i detta hus. Då vet jag, då är jag hemma. Det är HÄR jag här hemma. Med min familj.
 
Jag älskar mina barn och min blivande så extremt jävla mycket, jag längtar till framtiden. Jag längtar till alla resor, till alla frågor och funderingar som kommer komma ifrån barnen. Alla hinder vi kommer möta, alla motgångar, jag längtar till alla vårar, somrar och vintrar vi har framför oss, dagistiden, skolan och studenterna.
 
Jag längtar att åldras med min familj, att växa och gro.
För... Det är här jag hör hemma.
Med min familj, och jag skulle aldrig byta ut den.
Inte för en dag eller timma. De är mitt allt.
Mitt allt. 

Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤