Less

 
 
 
 
 
 
Mina finaste. Vad skulle jag göra utan er? Vart skulle jag vara utan er?! Och vart skulle jag vara utan min stora kärlek?. 
 
Ikväll är jag less och bitter. Trött på vissa folk. Trött på att alltid vara den som ska höra utav sig, vara den som får relationen att rulla. Trött på att folk i stort set glömmer vart vi bor. Att man bara duger ibland. Trött på att vissa säger en sak och sedan skiter blanka fan i det. Trött på att behöva be om hjälp och sedan få skit för det. Så jävla trött på folk över lag ibland. Så jävla trött. 
Trött på att folk ska lova att hjälpa till och sedan skiter i det. Så trött trött trött! 
 
Var så arg förut så jag grina till och med. De är som om allt brister ibland. Men man lär sig väl. Ensam är ju stark sägs det. 
 
 
 
 
Å min lilla tossa går ofta och hämtar kortet på 'faffa' som hon säger. Hon bär med sig det och går runt. Förut blev jag gråtfärdig och kom på att det är istort set de enda kortet jag kommer få med dom två tillsammans. 
Jag blir så jävla ledsen och arg. Jag tror ärligt talat att vore här hos oss, fysiskt..... så skulle saker och ting vara fasen så mycket mer annorlunda. 
 
Och jag vet även att du vet att vi har gjort allt. 
För en vecka sedan skrev även älskling till sin mor. 3 sms för att va exakt. Där han skrev vad han kände och hade lite frågor och sedan att han hoppades att hon mådde bra eftersom han hört utav sin bror att hon åkt ambulans till csk. 
 
Fick han nått svar. Neeeej.. han prövade ringa efter ett par dagar ifrån ett annat telefonnummer. Hon kanske hade bytt nummer och ej fått smsen. Men neejdå. Riktigt och rätt svarade hon. Så hon lär ha sett smsen. Varför svarar man inte sin oroliga son då?! 
Midsommarafton åkte hon tydligen in igen med ambulans fick Erik reda på. Men inte av henne. Inte ett pip har hon svarat.
Hur kan man göra så som mamma? 
Att fullkomligt skita i sin sistfödda son.
 
Även om vi ej ska bry oss. "Vi har så många som bryr sig om oss runt omkring oss" men det suger sån jävla energi. Negativ energi att hela jävla tiden gå runt och fundera på varför hon inte har lite mer innanför pannbenet till att kunna svara. 
Det suger så jävla mycket energi till att rentutav tycka så illa om en människa som jag gör nu efter allt.
Hur tusan släpper man och går vidare?!?!??!?!?!? 
 
Borde sova nu. Ska nog försöka med det.
Imorgon ska jag, Benjamin och pappa på återbesök hos vetrinären för Chewy. Hoppas att det ska vara bra med allt nu. Jag hoppas hoppas hoppas!!!! 
Celine får va hemma och sova färdigt vilan med min kära kusin Sofie ❤
 
Natti

Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤