Första av många

Vilken dag vi haft!!!! Vi vakna vid 8 imorse och sedan var det poff kvällen igen kändes det som. Den har gått i RASANDE fart!!!! 


Efter frukosten och skogspromenaden imorse cyklade vi till morfar. Barnen åt glass och morfar fixade Benjamins cykel. Tack å lov för morfar 💞 Fick även med mig bultband hem eftersom Kalle kanin hade smitit imorse så hela frukost stunden var jag som ett irriterat åskmoln. Gick fram å tillbaka och in och ut och letade efter Kalle. Till sist satt han utanför buren och ville in. Snabb som jag var så håvade jag in han.
Älskade kanin, rymm inte igen 💞

Sen efter kafferep med glass och kakor hos morfar åkte vi hem. I spöregn. Var sjöblöt när vi kom hem. Och hemma stod Annelie och rev tapet och spacklade. Härligt! Snart är tapeterna uppe. 😍👌 

Vi hann även med en tur till Bäckå till familjen Lanz/Sundberg där Benjamin skulle leka med Adam. Det blev fika inne innan grabbarna gick ut. Och som de hade lekt, Benjamin tyckte det var jätte jätte roligt 💕 Så kul med nya vänner tycker vi.  

Och sist men inte minst så har Benjamin varit på sin allra första fotbollsträning men förhoppningsvis inte den sista!!! Och det tror jag absolut inte. Han tyckte det var SÅÅÅ roligt. Även jag. Vad kul!! 


Ett helt nytt kapitel öppnar sig nu med träningar, nya ansiktet, nytt lärande och allt vad det innebär. 


Samtidigt som jag älskar denna tid som är nu så blir jag nästan skräckslagen. 5 år är du nu älskade pojk. 5 år och har sista sommarlovet på dagis. Du växer så det knakar, har så mycket kloka funderingar och frågor som inte ens jag kan svara på ibland. 


Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att åren skulle gå så fort. Alla har sagt till mig att det går fort. Men trodde aldrig att de skulle gå så här fort. 

Jag och pappa älskar dig upp över öronen och är så himla stolt över dig!

Stolt för allt du åstadkommer, att du är villig att prova på saker, lära dig nya saker, träffa nya människor. Saker å ting som man inte ska ta förgivet gör du även om det ibland kan kännas tufft så är du villig å möta varje nya utmaning. 

Jag var så stolt så jag nästan blev tårögd när jag såg dig springa där och spela fotboll med en hel hög med barn som du inte ens kände. Du gör mig så stolt 💕



Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤