inlagda på csk
Natten till fredagen den 21/9 började Inez bli varm. Jättevarm. Tog en temp på henne som visade 39grader eller om det tom var mer. Hela jag blev livrädd och började googla. Spädbarn till 3 månader får ej överstiga 38 grader för då måste de
in akut. Klädde utav henne då hon hade pyjamas på sig och sedan ringde 1177 vilket även hon sa att vi skulle åka in akut. Jag bad Jesper åka till mamma och hämta deras temp för att se så tempen verkligen stämde då Inez hade blivit kallare och inte alls
lika varm. När en ny temp var tagen hade hon något på 36,8 grader.
Ringde tillbaka till 1177 och kom överens om att övervaka febern under natten och ha koll på händer/fötter så de ej blir blåa.
Jag sov inte mycket den natten. Nästan ingenting. Och såklart jobbade älskling.
På morgonen hade Inez återigen över 38 grader. Iväg med Benjamin till skolan och Celine till mormor och in till barnakuten med Inez.
Det togs alla möjliga prover på lilla hjärtat. Till och med urinprov lyckades jag att ta, 2 gånger. Även det var ua. Det enda som visade sig vara ’fel’ var crp’t som var alldeles för högt. Så vi fick läggas in för observation på barnavdelningen
och älskling fick åka hem till barnen.
Benjamin hade fått sin första läxa på skolan. Och jag börjar tokböla när mamma sa det. Kändes som om jag aldrig mer skulle få komma hem. Att jag missade halva livet för dem. Och inte nog med det. Även Benjamin fick feber, och jag kunde inte vara där för han.
TACK å lov hade dom de super bra hos mamma och c/o trots omständigheterna.
Celine hade varit och lekt hos Ida och barnen några timmar. Så jävla glad för att ni finns ❣️
På avdelningen blev vi mer än väl omhändertagna. Helt underbara läkare, sköterskor och barnsköterskor. Gick igenom Inez från topp till tå och tog prover i omgångar på henne, tog suturation och såg till att allt såg bra ut.
På natten när de mätte suturationen och den blev dålig då sladden låg fel var de inne hos oss med detsamma. Även om vi var i världens tryggaste händer så sov jag nästan ingenting den natten heller.
Jag ville inget annat än hem.
Det var ju celines födelsedag på lördagen (22/9)
Och jag missade morgon sången, paket på sängen. Älskling ringde så jag fick va med via facetime. MEN. Jag missade det.
Tack å lov. Vid 11 fick vi åka hem. Nya prover togs och crp’t var påväg ner. Likaså febern.
Vart febern kom ifrån vet vi inte. De kunde varit vanlig virusinfektion.
Så fort vi kom hem pussade jag och kramade jag min familj. Vi bakade tårta och jag duschade och grejade.
Jävlar vad glad jag var över att vara hemma ❣️
På eftermiddagen kom morfar, Ann-marie, Jesper och Tindra och firade CELINE SOM FYLLDE 4 ÅR!!!!! Mammas älskade tjej ❣️❣️❣️❣️ Hon fick disco lampa, slime och sprayhårfärger utav dem. Och disco lampan är riktigt populär 👏👏
Lilla hjärtat.
Om du bara visste vad du skrämde oss alla som bryr sig om dig. Speciellt mig och din pappa. Nu vill jag bara du ska växa upp. Bli större. Få upp ett immunförsvar. Inte vara så skör. Jag är livrädd. Livrädd för att du ska bli sjuk igen. Det skrämmer
mig även att inte veta vad det berodde på. Även om det säkert till 100% var vanlig virusinfektion så skrämmer det mig ändå.
Så lilla älskling. Håll dig frisk nu tills du är ett år iallafall.
Du är alldeles för liten för att vara sjuk.
Kommentarer
