sorg

Gårdagens datum är det nog något mörkt över. Förra året innan vi åkte till förlossningen var räven här. 

Igår fick jag ett samtal om att en vit och beige katt låg död på deras gård. 
Nejnejnej. Tänkte jag.

Men det var våran/Benjamins älskade Gunnar. 
Vad som hänt det vet vi inte, och kommer heller aldrig få veta det. Bara spekulationer. 

Åh. Om jag kunde få bära Benjamins sorg istället. Tårarna han gråter försöker jag att torka så gott det går. Frågorna är inte många, mest ’ varför måste Gunnar vara död, ’
Så vill han att Gunnar ska ligga hos honom, han kan inte sova utan han, och att han saknar honom. Såklart. 
Dom har ju varit jing&jang, Albert&Herbert, helan och halvan, piff och puff. Det har varit dom 2 varje natt nästan. 

Det är svårt att trösta någon som känner att han förlorat sin bästavän. 
Men jag gör så gott jag kan älskade vännen min. Det blir lättare. Det vet jag. Av egen erfarenhet. Men jag önskar jag kunde rädda dig från smärtan du bär på nu. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤