Den 17 april gratulerade vi ännu en tonåring i huset. Älskade Benjamin som fyllde 13 år.

Känns som igår då jag varit vaken hela natten pga förvärkar och jag var så nervös över att säga till Erik att jag inte ville att han skulle åka och jobba då jag ville åka in till förlossningen. Vi åkte in till förlossningen på morgonen för att sedan vara kvar där hela dagen och ut kom han 20.59.

Hur ska man beskriva Benjamin på bästa sätt då?
Han är så himla snäll mot alla runtomkring honom, så genuint snäll och trevlig mot de han möter.

Han är omtänksam och rolig. Han är en tänkare och har mycket tankar och funderingar om stort och smått. Han är duktig på det han tar sig ann och har enkelt för sig i skolan. Han är så himla bra på alla sätt och vis och jag är även så himla stolt över honom. Världens bästa Benjamin! Tänk att du är tonåring nu och har en massa äventyr framför dig som du kommer möta under livets gång. 

OCH, jag kommer alltid finnas här för dig när du än behöver.

 

 

 

Celine gjorde sin tävlingsdebut den 12/4 med dunder och brak i filipstad. Bokstavligen dunder och brak. Mona tvärnitade precis framför det första hindret och Celine gjorde volter över henne och dunkade i backen. I omhoppningen vägrade ponnyskrället att hoppa så hon diskades. En första tävling som hon säkert aldrig kommer glömma.

 

 

Vi åkte till karlskoga den 19/4 på pay and jump och där var Mona super fin i uppvärmningen och hoppa hindren superfint och var pigg och framåt. Väl i ridhuset så tvärstannade hon och även där vägrade hoppa. 

 

Imorgon ska Celine ta med ponnyskrället till rudskogen för 2 dagars ridläger. Får se hur det visar sig framåt med ponnyn om det kan bli någon hopphäst eller inte. Får hålla tummarna för det. 

 

Men hon är verkligen så modig våran Celine!! Hon tar sig verkligen ann varenda utmaning och tävling och träning som om ingenting. Hur nervös hon än är så bara gör hon det och kör. Så himla stolt över henne så jag spricker. Är så himla glad över att jag ska få följa dig genom alla utmaningar genom livet och allt du kommer ta dig ann.

Mamma älskar dig!!! 

Steleriseringen är gjord. Det gick snabbt och bra. Men var aldrig beredd på att få så SJUKT ont efteråt. Har känts som en människa sitter på min bröstkorg och trycker sin vikt på mig. Kan fortfarande inte ta djupa andetag för att det gör så ont även om det är en gnutta bättre. 
Även om jag väntat på detta så sjukt länge. Det är över ett årsedan som jag blev ställd i operationskö så känns det lite konstigt att det är gjort och att det är defenetivt. Även om jag såklart är 100% säker så blir det ju defenetivt nu. 
Så skönt.

Jag är så lyckligt lottad över alla våra barn som bor hemma under vårt tag. Tänk att vi får ha dem. Att fostra och ge dem kärlek och trygghet. Tänk att vi har det vi har. Livet ändå.

 

 

Idag började vi dagen med utvecklingssamtal för Benjamin. Jag är så mäkta stolt över hur han tagit sig ann hela mellanstadiet snart och ska alldeles snart kliva in med fötterna i högstadiet. Och han har verkligen gjort det med bravur och gjort det så jävla bra! Så sjukt stolt över honom så finner inga ord. Han har fina betyg och kommer även framöver kunna använda sin kunskap att höja sig ännu mer. Han är så duktig våran snart 13 åring! .

 

Vi har även haft ett sånt super fint utvecklingssamtal för Celine. Hon är så himla duktig i allt hon tar för sig. Har sån kunskapstörst och vill lära sig så mycket hela tiden. Hon älskar att gå till skolan och lära sig och suga in all kunskap som hon får. Hon är drivande och effektiv, omän lite för snabb ibland. Men hon har så himla fina omdömen och ligger över i det mesta och skulle kunna ta sig hur långt hon vill. Nu gäller de att lärarna utmanar henne så inte skolan är för enkel för henne. Alltså, så stolt jag är över mina barn. Precis som ni är.

Och var stolta och våga va stolta över den ni är och det ni gör. För det ni gör är FANTASTISKT, ni är fantastiska. Jag är så stolt över att få vara eran mamma och vara med er på livets resa som ni gör och som vi går på tillsammans!

Jag närmar mig slutet av min uppsägning. Den 29/4 gör jag min sista dag. Bara några arbetspass kvar. Mindre än 20 pass har jag kommit fram till att jag har. Blandade känslor. Men det ska bli så skönt. Så skönt. Jag vet bara inte vad jag vill göra härnäst. Vem är jag utan att arbeta med alla fantastiska vårdtagare vi har?

Vad kan jag? Vad vill jag? 
Jobba? Plugga? 
Jag vill jobba med människor. Men inom vad? Tänk att jag kan välja fritt framöver! Både spännande men så sjukt läskit. 

Idag ska Celine få äran att hänga med Johanna och c/o till rudskogen för träning. 
Den 27/4 har hon sin första P&J på Mona. Hon är så taaggad och jag har fått köpa tävlingskläder till henne. Det enda som fattas nu är vita ridbyxor. 

Jag har jobbhelg och 3dje sista helgen. Påskhelgen är min sista jobbhelg. Herregud vad det pirrar av tanken. 

Igår var jag och Lisa och mina minimonster till forshaga och hoppade in hos brorsan och Lexie som han bara skulle ha 1,5-2 veckor under tiden hon löpte. Hon är kvar flera veckor senare. Vi kanske skulle få låna henne den 27/3 några timmar då han skulle på något jobbmöte. 
Men vi satt och drack kaffe i paviljongen och töla om allt och ingenting. Älskar verkligen att hänga med min bror, så evigt tacksam över den relationen som han och jag har.

Solen har kommit fram och allt känns genast så mycket bättre. Samtidigt som jag bär på sån sjuk trötthet. Har börjat äta extra vitaminer så hoppas att det hjälper. 
Har börjat gå ordentligt med om dagarna. Snittar 7km-1 mil om dagen ungefär. 

Inatt hade vi även nattgäst. Syster Maja bestämde sig för att sova hos oss, sagt och gjort gjorde hon det!. Super mysigt. Även så himla tacksam över den relation hon och Inez har och att de alltid har varandra. Världens trygghet för mig som mamma men även för dem två. Tänk att de kommer följa varandra genom livet som bästa vänner, men även som släkt. 

Jag jobbade mån-onsdag kväll. Har 5 jobbkvällar denna vecka. 

Kvällar som varit otroligt fina på jobbet. Det är sånna dubbla känslor kring att jag sagt upp mig. Även fast det i grund och botten är det jag velat såååå länge och är det rätta beslutet så är det stundtals extra tufft. Som jag älskar att jobba med gamla ❤️ 

Igår följde pappan med och mätte våran ponny och 3 andra ponnys. Våran mättes in på 122 perfekta centimeter. Nu kan Celine starta pay and jump å framöver någon tävling. DET ser vi fram emot. Nu blir det träning framöver. 

I fredags bowlade vi. Jag kom sist såklart. Tvärkass. Men så kul! Eftersom Benjamin hängde med Hampus och c/o så tog vi med oss Majsan. De minsta barna va tamejtusan bäst! 

I onsdags morse vid 9 körde bästefar mig till CSK då jag skulle steleriserat mig. Det var provsvar som inte kommit in som jag va tvungen att ta om till klockan 10. Klockan 12 skulle jag infinna mig på avdelningen. Timme efter timme gick och vid 15 fick jag reda på att min tid blir struken då de ej hinner med den. Trots att jag pratat med läkarna om ingreppet ca 20 min före. 
Besviken som få hämtade brorsan mig efter att jag fått en festis och smörgåsrulle som plåster på såret.

Vi åkte vidare till chopchop och åt mat då jag inte ätit på ett helt dygn förutom den lilla smörgåsen jag fick precis innan.

Resten av em/kvällen hemma var jag så trött så det kändes som om jag gick runt i en dvala.

Somnade redan vid 21.30 på kvällen.

Igår morse ringde de från operation så fått en ny tid i slutet på mars så hoppas på att det blir då. 
Fick den första tiden med extra skrivet att jag redan varit struken så att det inte ska behöva bli så igen. Håller tummarna.

 

 

 

Idag är det sportlovsfredag och vi ska packa in ungarna i bilen för att åka iväg till o´learys och bowla. 

Benjamin har sovit över hos en kompis i 2 dagar och han hängde med dem till karlskoga till bodaborg.
Veckan har hitils bestått av kompisövernattning, hoppträning tidigt i ridhus, luft och lek, Inez har haft kompis här som hon lekt med. Det som väntas är 2 kompiskalas i helgen, match, jag ska ut och äta med min fina vän,umgänge, kalas för brorsan, och säkert något mer som vi inte bestämt än.
Livet ändå hörrni. Och imorgon är det första mars.

Helt fantastiskt. Näst sista måndaden som anställd. Som jag längtar tills sista april.

 

Sportlovsveckan är här. Som barnen behöver denna vecka för att vila upp sig inför kommande veckor i skolan.

Höstterminen gick hur fort och bra som helst. Och nu är vi snart inne i mars redan och sommarlovet kan man snart börja räkna ner till. Hur skönt som allra helst !! Tror jag längar mest av alla. 

Imorgon ska jag packa in barnen och åka till kristinehamn för att leka på lek och luft och bada. 

Vi ska även bowla under veckan och har 2 kalas till helgen så känns som om denna vecka kommer flyga fram.

 

Jag har haft jobbhelg. En bra jobbhelg. Hektiskt och mycket att göra men jobbat med fantastiska kollegor som gör allt lättare. Även vårdtagare. En vårdtagare tittade på mig och sa " är det sant att du ska sluta " och med tårarna i ögonen. Och jag förklarade. Som jag kommer sakna vissa extra mycket. Även om jag kanske inte kommer sluta helt utan kanske jobba extra så är det ändå någon form av avslut. Och som vissa har satt sig extra nära mitt hjärta. 

Det är även extremt tomt hemma. Räven var på påhälsning i lördagskväll. Erik och barna sjöng till melodifestivalen och han hade tittat till kaninerna en stund innan men tänkte att de kunde få vara ute en stund till. Nästa stund stod räven på buren och tittade på honom.

Gör ont i hela själen. Har alltid älskat att ha kaniner omkring mig och gå ut och strosa med dem och Kalle som skuttar runt benen som en liten hund när man kommer. 


Idag väntas provtagning inför kommande operation på onsdag.

Sedan ska jag ta med mig några av barnaskaran och lillasyster till pappa och AM för att fira att annmarie fyller år på onsdag. Hoppas på lite mer ork och energi efter det.