Just nu sitter jag mätt i magen efter att ha ätit hemmagjord soppa i ett tomt tyst hus.

Inez är för 2a dagen på förskolan och resterande 4 barn är på skolan. Jag har varit med Benjamin till tandsköterskan på förmiddagen och det gick kalas bra. Alla mjölktänder har ploppat ut och dom nya tänderna är rena och fina.

Jag har fortsatt att plugga med mitt examensarbete. För tillfället tror jag inte att jag kan göra något mera. Har istället gjort ett antagningsprov inför en annan utbildning jag sökt i höst.

Ingen aning om alls vad jag vill göra eller bli. Men känner att jag behöver göra något nytt för tillfället för att se om  jag kommer på vad det är jag vill göra.

Och huset då. 

Vi flyttar in IMORGON!!! 
Pappa och brorsan snickrade ihop sista möbeln igår.  Jag kan inte beskriva nog hur tacksam jag är över min familj som ställt upp med allt snickrande.. Tacktacktacktack för er. Det är tack vare er som vi kan flytta in i morgon och allt är ihop snickrande. Jag och Erik hade ALDRIG klarat att hinna med det. Bäst är ni.

Ute faller snön för tillfället. Hoppas det är sista snöm som kommer nu. Jag behöver sol och värme för att känna mig piggare. Just nu känns det som jag lever i ständig stress. Det är examensarbete, jobb, flytt, städ, djur, barn, möten. Bara examensarbetet blir klart och flytten och städandet så ska jag andas ut ordentligt sen. Ska bara överleva vägen dit utan stresspåslag. Aldrig i mitt liv att jag vill göra denna resa igen med jobb, plugg och allt vad livet gett oss dessa 1år och 4 månader. 

Aldrig hoppas jag att vi ska behöva uppleva det vi upplevde för exakt 1 årsedan och 4 månader sen.
Snart är vi tillbaka på rådjursvägen. Snart snart snart.

Snart är även byggarna färdiga. Helt. Jag behöver andas. Ren luft. Utan stress. Utan ångest och panik över att jag måste göra det, det och det. Jag vill känna frid. Lugn. Harmoni.

Jag behöver det nu. Mer än någonsin. Om en månad är allting klart.
Då andas jag igen. Då är det ren luft och harmoni som jag ska suga in.

I helgen var jag och mina småtjejer på IKEA ♥️♥️ 

Benjamin hann att fylla 11 år också. Tänk att om ynka 2 år har vi en alldeles egen tonåring i huset. Helt galet fort går det. 

Du är en kille med stort hjärta som är ödmjuk och fin rätt igenom. Du vill ha rättvisa och blir ledsen om någon far illa eller om någon behandlas illa.

Du har stora frågor och funderingar om allt mellan himmel och jord.
Du är duktig på idrott och sport och älskar att fiska. Häromdagen drog du upp en gädda när du var ute och fiskade med dina kompisar.

Du är rolig och har ett skratt som bubblar i hela kroppen och smittar av sig.
Du är en tänkare och tänker mycket på saker och ting men du är även duktig på att släppa saker som har varit, du ältar inte.

 

Jag är så stolt över dig Benjamin. Jag är så glad över att du har så många kompisar. Att du har morföräldrar som bryr sig så mycket om dig. Att farfar ifrån himlen tittar ner och skrattar de gångerna du säger något knasigt. Även han skulle vara stolt över dig. Minns den dagen Erik berättade för honom att han skulle bli farfar, en tår kom. Jag kan bli arg över att han togs bort ifrån oss för tidigt. Att inte mina barn fick chansen att lära känna honom. Att de bara lär känna honom via det vi säger och berättar.
Det är orättvist på så många plan.

Men jag är glad över att du har så fina människor i ditt liv. Som faster Emma, kusiner. Morbror Jesper och moster Tindra. Mamma, pappa, gammelfarmor, gammelmormor och morfar. Och såklart mormor och morfar. Och även andra vuxna som säkert kommer kunna bli bra förebilder till dig.

Tack världens bästa Benjamin för att just du är den du är och att du kom till oss för lite mer än 11 årsedan med dina 4510gram och 57 centimeter lång.

Vi älskar dig.

Besiktningen av huset gick ju såklart igenom UA. Vi ska få en ny innerdörr för det var tydligen något märke på en av innerdörrarna så snickaren ville bestämt byta den. Annars fanns det inget att anmärka på. Altanen är nästan klar, bara staketet kvar sedan altanen och plåt kvar runt dörrar och fönster osv. Sen är dom så gott som klara. Torkumlaren kommer på torsdag och badrumsskåpet upp idag förhoppningsvis. 

Tjejerna har redan badad in badet ett par gånger och vi har varit och grejjat i huset varje dag sedan i torsdags. Brorsan och Leffa har varit med och skruvat möbler så nu är det bara en byrå kvar som brorsan och jag får upp i eftermiddag. ALLT blir verkligen SÅ bra! 

 

 

Vi har fått upp gardiner i Celines rum och vårat sovrum och Inez sovrum. Känns som om det är flera mil kvar tills man är färdig. På torsdag flyttar vi in och jag jobbar till 16 så tänkte försöka köra så mycket som möjligt på eftermiddagarna tills dess.
Sedan är det städning kvar här på lillgatan, visseligen har vi hela maj kvar. Men bara ett stressmoment att ha det hängande kvar över sig. 

Sedan har jag ett STOOORT examensarbete kvar att göra som ska vara inne den 12/5. Har endast börjat lite smått så har sån sjuk stress inför det och ångest bara jag tänker på det. Blir jag inte godkänd på det så är alla 2 år helt i onödan. Även om man får göra om ett exmensarbete så kommer det kännas förjävligt. Jag måste bara bli godkänd på det med engång. Det ska även vara en muntlig redovisning på det i 45 minuter den 17/5. Den 18/5 ska jag andas ut. Då ska jag tamejfan fira med ett glas bubbel att jag tagit mig igenom denna utbildning samtidigt som det värsta i vårat liv hände och vi stod med 0 och ingenting. Med flytt 3 gånger. Med jobb, familj, möten och allt vad livet innebärt. Att jag ens klarat det är ju helt otroligt igentligen. Jag behöver en lååång semester för att ladda batterierna sen. 

Igår kväll hade jag svårt att somna fastän jag nog igentligen var dödstrött. 

Jag låg mellan Maja och Inez. Rummet brevid fanns Benjamin och en kompis till honom, och rummet innanför det var våra andra 2 killar. 
På nedervåningen låg Celine och Stella. Jag hade hela huset fullt med ungar, vilket jag älskar.

Ändå hade jag svårt att komma till ro. Var irriterad och arg och besviken. På hur vissa igentligen väljer att total ignorera sitt eget kött och blod. Hur är man funtad som människa om man väljer att skita i sina barn och barnbarn?.. Hur kan man vrida och vända på sanningen till sin egen fördel hela tiden?

Hur är det ens möjligt att ljuga så mycket så man själv börjar tro att det är ens eget fel och att det är en annan som är sjuk i huvudet. 

Hur kan man vara så grymt elak och iskall. Mot sitt eget kött och blod. 
Jag förstår inte.

 

Nu är vi tillbaka 8 år igen. 2 år var bra och som vanligt nästan. Även fast man trippat på tå och hållt på avstånd för att inte vilja bli sårad igen. Vilket vi nu blivit. Framförallt barnen och älskling. Det gör ont i hjärtat att se den man älskar mest i hela världen må dåligt igen för någonting som han inte ens varit med och skapat. Men vet du min käraste. Du har inte gjort fel. Du finns och stöttar alla hela tiden. Hela hela tiden vill du vara andra till lags och du försöker av hela ditt hjärta att hela tiden göra det som är bäst. Men ändå blir det fel.
Och som jag sagt tusen gånger. Ser inte människor din godhet så förstjänar inte dom dig.

Du är bäst hjärtat. 

Jag är lyckligt lottad för min familj och alla barn som bor till och från i vårat hus. 

Alla "extra barn" som är barnens vänner som blivit som våran familj. 
Jag älskar att vårat hus är som ett öppet hus för alla som vill komma närsom, dygnet runt.

Tack ändå livet. För alla fina människor vi har rumtom kring oss.

Jag hoppas ni förstår vad fantastiska ni är, barn som vuxna.

Igår kväll hade jag svårt att somna fastän jag nog igentligen var dödstrött. 

Jag låg mellan Maja och Inez. Rummet brevid fanns Benjamin och en kompis till honom, och rummet innanför det var våra andra 2 killar. 
På nedervåningen låg Celine och Stella. Jag hade hela huset fullt med ungar, vilket jag älskar.

Ändå hade jag svårt att komma till ro. Var irriterad och arg och besviken. På hur vissa igentligen väljer att total ignorera sitt eget kött och blod. Hur är man funtad som människa om man väljer att skita i sina barn och barnbarn?.. Hur kan man vrida och vända på sanningen till sin egen fördel hela tiden?

Hur är det ens möjligt att ljuga så mycket så man själv börjar tro att det är ens eget fel och att det är en annan som är sjuk i huvudet. 

Hur kan man vara så grymt elak och iskall. Mot sitt eget kött och blod. 
Jag förstår inte.

 

Nu är vi tillbaka 8 år igen. 2 år var bra och som vanligt nästan. Även fast man trippat på tå och hållt på avstånd för att inte vilja bli sårad igen. Vilket vi nu blivit. Framförallt barnen och älskling. Det gör ont i hjärtat att se den man älskar mest i hela världen må dåligt igen för någonting som han inte ens varit med och skapat. Men vet du min käraste. Du har inte gjort fel. Du finns och stöttar alla hela tiden. Hela hela tiden vill du vara andra till lags och du försöker av hela ditt hjärta att hela tiden göra det som är bäst. Men ändå blir det fel.
Och som jag sagt tusen gånger. Ser inte människor din godhet så förstjänar inte dom dig.

Du är bäst hjärtat. 

Jag är lyckligt lottad för min familj och alla barn som bor till och från i vårat hus. 

Alla "extra barn" som är barnens vänner som blivit som våran familj. 
Jag älskar att vårat hus är som ett öppet hus för alla som vill komma närsom, dygnet runt.

Tack ändå livet. För alla fina människor vi har rumtom kring oss.

Jag hoppas ni förstår vad fantastiska ni är, barn som vuxna.

Nu har alla IKEA grejjer kommit som vi beställt. Det ligger numera i vårt blivande matsal/vardagsrum.
Altanen är nästan klar snart. Bara runt poolen kvar. Sedan staketet och uterummet kvar.
Grunden till poolen håller på och justeras så att den blir rak så jag slipper störa mig på det. Förhoppningsvis blir det med klart i helgen och även poolen kommer upp och kan fyllas.

Jag jobbar dock hela helgen så får se hur mycket som hinns. 

Gud vad jag längtar. Om  en vecka har vi förhoppningsvis fått nycklarna i handen och huset är godkänt på besiktningen. Jag hoppas att jag kan börja köra grejer till huset på torsdag. Ställa in i skåp och börja skruva möbler. Jag hoppas så innerligt. 

Snäälla snällla . Håll tummarna för oss. 

Nu har mina vitaminer kommit som jag började ta from idag. Ska se om det gör någon skillnad. Annars blir det att uppsöka läkare. Har sån sjuk trötthet och haft det i flera år igentligen från och till. Ibland känns det som om man går runt i en dvala och inte riktigt känner sig med här på jorden. 

Är så trött på det. Oavsett om man sover 4 timmar eller 10 timmar så är jag konstant trött och allt tar emot och är jobbigt och omständigt. Har fåt betydligt sämre tålamod konstant huvudvärk och ingen ork eller lust alls till något. 

Hoppas verkligen dessa gör underverk och att jag får tillbaka samma glöd till att fixa och dona hemma, leka, pyssla, träna. Jag vill bli full med energi och glädje och ha massa ork i kroppen och framförallt, vakna pigg och utvilad. 

Nu har jag ju ioförsig corona och feber som sticker upp och ner hela tiden men hopppas ändå på att känna någon effekt inom någon vecka. 

 

 

 

 

 

 

 

Så skönt att våren äntligen är här och man kan ta ut våra tussar igen så dom får röra på sig. 
Prio på rådjursvägen är även att bygga en stor flyttbar utehage till dom som dom kan få röja runt i och äta gräs och må gott i om dagarna. 
Vi skulle inte ha några fler kaniner. Helt plötsligt har vi 3 stycken. 

Mitt i all corona skit har vi lagt en meeeeega stor besällning på IKEA. Allt ifrån garderober, sminkbord, speglar, tak och vägglampor, byråer, porslin, hyllor, textiler, bäddsoffa, ljus och allt mellan himmel och jord.  NU är vi äntligen redo inför inflytt. NU har vi allt så att vi ska få plats. NU har vi ett fullt hem snart. Nu har vi någonstans där vi kan ha våra kläder, där vi kan ha sängkläder och handdukar. 

Vi kommer få ett mysigt hem, Ett hem. Vårat hem.

Om ni visste vad jag längtar. Om ni bara visste. 

 

 

 

Några av alla fina kommentarer på våran Sakko 🫶 

Igår var Erik och Sakko till hällefors på mh beskrivning för att se hur Sakko hanterar vissa situationer. Vi har en BRA hund med attityd. Vilket vi visste. Men alltid bra att få de på papper. Vaken alert. Inte minsta skotträdd. Han vaktar sig själv och familjen då han testar gränser nu iomed att han går in i tonåren så Erik fick bra verktyg som vi kan arbeta med. 

Nu fick Erik mersmak på träning med Sakko så nu är frågan, Vilken brukshundsklubb är bäst? 🤪 Har skrivit till forshaga för vore ju toppen om man kunde komma in där. 

Stolt som attan är jag över mina grabbar ♥️