Jag närmar mig slutet av min uppsägning. Den 29/4 gör jag min sista dag. Bara några arbetspass kvar. Mindre än 20 pass har jag kommit fram till att jag har. Blandade känslor. Men det ska bli så skönt. Så skönt. Jag vet bara inte vad jag vill göra härnäst. Vem är jag utan att arbeta med alla fantastiska vårdtagare vi har?

Vad kan jag? Vad vill jag? 
Jobba? Plugga? 
Jag vill jobba med människor. Men inom vad? Tänk att jag kan välja fritt framöver! Både spännande men så sjukt läskit. 

Idag ska Celine få äran att hänga med Johanna och c/o till rudskogen för träning. 
Den 27/4 har hon sin första P&J på Mona. Hon är så taaggad och jag har fått köpa tävlingskläder till henne. Det enda som fattas nu är vita ridbyxor. 

Jag har jobbhelg och 3dje sista helgen. Påskhelgen är min sista jobbhelg. Herregud vad det pirrar av tanken. 

Igår var jag och Lisa och mina minimonster till forshaga och hoppade in hos brorsan och Lexie som han bara skulle ha 1,5-2 veckor under tiden hon löpte. Hon är kvar flera veckor senare. Vi kanske skulle få låna henne den 27/3 några timmar då han skulle på något jobbmöte. 
Men vi satt och drack kaffe i paviljongen och töla om allt och ingenting. Älskar verkligen att hänga med min bror, så evigt tacksam över den relationen som han och jag har.

Solen har kommit fram och allt känns genast så mycket bättre. Samtidigt som jag bär på sån sjuk trötthet. Har börjat äta extra vitaminer så hoppas att det hjälper. 
Har börjat gå ordentligt med om dagarna. Snittar 7km-1 mil om dagen ungefär. 

Inatt hade vi även nattgäst. Syster Maja bestämde sig för att sova hos oss, sagt och gjort gjorde hon det!. Super mysigt. Även så himla tacksam över den relation hon och Inez har och att de alltid har varandra. Världens trygghet för mig som mamma men även för dem två. Tänk att de kommer följa varandra genom livet som bästa vänner, men även som släkt.