Someday

 
 
Snart 2 veckor sen har gått sedan jag bloggade sist såg jag. Det är många gånger jag velat blogga och skriva ur mig. Men på något vis 'biter man ihop' och håller det inom sig. 
 
Ibland känner jag mig så rik på livet och andra stunder känns det som man går isönder psykist och fysiskt. 
Det fysiska ska väl ordna upp sig förhoppningsvis då jag har tid till sjukgymnasten den 11/8 vilket jag ser fram emot enormt!!!! Ryggen tar kål på mig snart . 💔💔 
 
Och det psykiska är bara från och till. Gör så ont att förlora kära en efter en. Andreas kusin som i stort set visste allt om mig och stod mig mycket närmare mig än många utav mina vänner. Fastän han bodde nere i skåne och vi aldrig sågs så var han närmaast. Svärfar min fina svärfar. Ditt skratt, din skämtsamhet, din trygghet och din hjälpsamhet är något som saknas, varje dag.  Baraa, det är många gånger jag ser dig gå framför mig med armarna utsträcka emot mig för en kram. Det är många gånger jag tänker på dig och tänker tillbaka på alla stunder vi spenderade på trappen i källarn på jobbet för du skulle röka. Varje gång jag går förbi där ser jag oss långt in i minnet sitta och prata om allt mellan himmel och jord och sitta och fnittra om ingenting. Jag saknar dig och din trygghet och ärlighet. Farfar, jag ångrar nu idag att jag inte brydde mig om att hälsa på dig mer. Att jag inte visade vad mycket jag verkligen uppskattade dig. Du ställde alltid upp, körde på mig kors och tvärs, skolan, kompisar och stallet. Du fanns alltid där. Man visste att frågade man dig så fick man alltid den hjälpen man ville ha.
 
Men innan man hinner bearbeta sina förluster så kommer nästa käftsmäll i ansiktet som man ska försöka bearbeta och "förbereda" sig inför. 
Jag är trött på att förlora någon.
 
Och jag är så jävla trött på att bli behandlad som luft när det gäller vissa. Att dom aldrig kan gå vidare. Jag är trött på att må dåligt pga andra människors beteende mot mig. Jag är så fruktansvärt trött, skulle vilja resa mig och nonchalera hela jävla världen som inte bryr sig om mig. Skulle vilja spotta folket i ansiktet och vända klacken och gå. Jag skulle vilja va så stark till att inte bry mig. Bara bry mig om dom som bryr sig om mig. 
Vad tusan vinner man på och gå runt och va bitte, grinig och gnällig? 
Ingenting..
 
Jag vill iallafall hejja till min underbara familj.
Och till alla mina fina arbetskamrater ♡♡ 
Har gjort 8 pass på 6 dagar och jag är så glad att jag har världens bästa arbetskamrater som gör allt så mycket lättare. Lika så vårdtagarna såklart ♡ 
 
Imorgon är jag iallafall ledig så den ska maxas med mys. Och det ska köpas mera färg och målas. 
Nu vill jag bara att allt ska bli klart.
 
 
Älskar när Benjamin tar kort speciellt på älsklings ben ;) han stod på en stege å måla på förrådet och skulle gå ner. Vipps va hela benet i målarburken och hälften av färgen på backen ;) 
Skrattar bäst som skrattar sist ;)

Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤