Det fattas bara

Och nu har en hel ledighetsvecka för Erik gått. Förstår verkligen inte hur en vecka kan gå så fruktansvärt fort. 

Det har regnat och det har vart sol. Det har blåst och det har vart höstväder. Allt på en enda vecka. 
Men nu hoppas jag väl att sommaren är här för att stanna?! 

För det är ju faktiskt sommarlov om ynka 2 dagar. 
Endast 2 dagar behöver jag ställa klockan för att väcka barn. Hur underbart är inte det?! 

(null)

Förra veckan när jag jobbade passade pappan och tjejerna att åka och hälsa på världens bästa gfarmor ♥️ Som Celine tjatat och längtat. 
De mumsade glass och fikade på altanen. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Vatten är kul i alla olika former och för alla åldrar 😅
Inez med sina 2 mostrar ♥️

(null)

Tänk vad fin tekniken är nu idag. Man kan spara allt med ett enda knapptryck. En bild kan säga så mycket, man minns känslan i stunden, fångar ögonblicket med ett enda tryck. Och man kan få upp så mycket känsla i kroppen när man sedan blickar tillbaka på korten. 

(null)

(null)

(null)

(null)

Trots att det är 4 års åldersskillnad mellan dessa så är de redan som bästavänner. (Även som hund och katt ibland med såklart) 
Men de gör så mycket tillsammans om dagarna, är till 98% intill varandra om dagarna, hjälps åt, leker, fixar, stöttar, lär varann, tröstar, blåser på sår, puschar. Syskonkärleken är svår att förklara. Detta bandet dessa 2 har är så starkt. Så fint att se. 

(null)

Igår när jag var på jobbet tog Erik med sig tjejerna och åkte och köpte utemöbler + dynbox. Nu fattas ’bara’ paviljong och...... ETT UTEKÖK!!!! 
Är så sjukt sugen på att fixa ett utekök. Skulle göra sig så jädrans bra på våran altan. Det får nog bli nästa års investering. + att fixa altanen då. 
Denna sommar måste vi göra klart det vi inte hann förra året såsom måla klart och bygga runt spabadet och lite småfix som är kvar. 
Blir man någonsin klar? 😅

(null)

♥️

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Jag älskar denna tid. 
Försöker suga in allt vad jag kan. Stanna upp här och nu. Men lär man sig någonsin att leva här och nu?

Jag har så svårt att varva ner. Att stanna upp. Har hela tiden så mycket jag vill göra. Hinna med. 

(null)

Idag hade iallafall jag och Celine en dag tillsammans. Vi startade hos frissan och sedan åkte vi till Karlstad för att köpa blommorn hem och sen paket till fröknarna på dagis. Imorgon ska vi dit för att säga hejdå. 

Helt galet att ’dagis’ tiden är över. Att hon numera ska gå över till skolan. Tänk. Att nu är vi snart där som vi länge väntat på. Att hon ska få börja skolan. Träffa nya kompisar. Också få gå iväg varje dag. Ha något att göra och ’inte bara’ få va hemma med mamma och pappa. Hon har ju varit hemma sen i februari i stort set. Inte konstigt att vi blir lite små trötta ibland. 

Men tänk vilket långt lov du fått. Och vad  mycket vi har att se fram emot. ♥️ 

När blev du så stor min tjej? 

Kommentarer

Kommentera:

Ditt namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (visas bara för mig)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

När dina steg har tystnat, finns ändå ekor kvar. När dina ögon slocknat, vi alla minnen har. Vi spar dem i vårt hjärta, tar fram dem då och då, så kommer du för alltid att vara här ändå.
Vila i frid Baraa ❤