Just nu sitter jag mätt i magen efter att ha ätit hemmagjord soppa i ett tomt tyst hus.

Inez är för 2a dagen på förskolan och resterande 4 barn är på skolan. Jag har varit med Benjamin till tandsköterskan på förmiddagen och det gick kalas bra. Alla mjölktänder har ploppat ut och dom nya tänderna är rena och fina.

Jag har fortsatt att plugga med mitt examensarbete. För tillfället tror jag inte att jag kan göra något mera. Har istället gjort ett antagningsprov inför en annan utbildning jag sökt i höst.

Ingen aning om alls vad jag vill göra eller bli. Men känner att jag behöver göra något nytt för tillfället för att se om  jag kommer på vad det är jag vill göra.

Och huset då. 

Vi flyttar in IMORGON!!! 
Pappa och brorsan snickrade ihop sista möbeln igår.  Jag kan inte beskriva nog hur tacksam jag är över min familj som ställt upp med allt snickrande.. Tacktacktacktack för er. Det är tack vare er som vi kan flytta in i morgon och allt är ihop snickrande. Jag och Erik hade ALDRIG klarat att hinna med det. Bäst är ni.

Ute faller snön för tillfället. Hoppas det är sista snöm som kommer nu. Jag behöver sol och värme för att känna mig piggare. Just nu känns det som jag lever i ständig stress. Det är examensarbete, jobb, flytt, städ, djur, barn, möten. Bara examensarbetet blir klart och flytten och städandet så ska jag andas ut ordentligt sen. Ska bara överleva vägen dit utan stresspåslag. Aldrig i mitt liv att jag vill göra denna resa igen med jobb, plugg och allt vad livet gett oss dessa 1år och 4 månader. 

Aldrig hoppas jag att vi ska behöva uppleva det vi upplevde för exakt 1 årsedan och 4 månader sen.
Snart är vi tillbaka på rådjursvägen. Snart snart snart.

Snart är även byggarna färdiga. Helt. Jag behöver andas. Ren luft. Utan stress. Utan ångest och panik över att jag måste göra det, det och det. Jag vill känna frid. Lugn. Harmoni.

Jag behöver det nu. Mer än någonsin. Om en månad är allting klart.
Då andas jag igen. Då är det ren luft och harmoni som jag ska suga in.

I helgen var jag och mina småtjejer på IKEA ♥️♥️ 

Besiktningen av huset gick ju såklart igenom UA. Vi ska få en ny innerdörr för det var tydligen något märke på en av innerdörrarna så snickaren ville bestämt byta den. Annars fanns det inget att anmärka på. Altanen är nästan klar, bara staketet kvar sedan altanen och plåt kvar runt dörrar och fönster osv. Sen är dom så gott som klara. Torkumlaren kommer på torsdag och badrumsskåpet upp idag förhoppningsvis. 

Tjejerna har redan badad in badet ett par gånger och vi har varit och grejjat i huset varje dag sedan i torsdags. Brorsan och Leffa har varit med och skruvat möbler så nu är det bara en byrå kvar som brorsan och jag får upp i eftermiddag. ALLT blir verkligen SÅ bra! 

 

 

Vi har fått upp gardiner i Celines rum och vårat sovrum och Inez sovrum. Känns som om det är flera mil kvar tills man är färdig. På torsdag flyttar vi in och jag jobbar till 16 så tänkte försöka köra så mycket som möjligt på eftermiddagarna tills dess.
Sedan är det städning kvar här på lillgatan, visseligen har vi hela maj kvar. Men bara ett stressmoment att ha det hängande kvar över sig. 

Sedan har jag ett STOOORT examensarbete kvar att göra som ska vara inne den 12/5. Har endast börjat lite smått så har sån sjuk stress inför det och ångest bara jag tänker på det. Blir jag inte godkänd på det så är alla 2 år helt i onödan. Även om man får göra om ett exmensarbete så kommer det kännas förjävligt. Jag måste bara bli godkänd på det med engång. Det ska även vara en muntlig redovisning på det i 45 minuter den 17/5. Den 18/5 ska jag andas ut. Då ska jag tamejfan fira med ett glas bubbel att jag tagit mig igenom denna utbildning samtidigt som det värsta i vårat liv hände och vi stod med 0 och ingenting. Med flytt 3 gånger. Med jobb, familj, möten och allt vad livet innebärt. Att jag ens klarat det är ju helt otroligt igentligen. Jag behöver en lååång semester för att ladda batterierna sen. 

Igår kväll hade jag svårt att somna fastän jag nog igentligen var dödstrött. 

Jag låg mellan Maja och Inez. Rummet brevid fanns Benjamin och en kompis till honom, och rummet innanför det var våra andra 2 killar. 
På nedervåningen låg Celine och Stella. Jag hade hela huset fullt med ungar, vilket jag älskar.

Ändå hade jag svårt att komma till ro. Var irriterad och arg och besviken. På hur vissa igentligen väljer att total ignorera sitt eget kött och blod. Hur är man funtad som människa om man väljer att skita i sina barn och barnbarn?.. Hur kan man vrida och vända på sanningen till sin egen fördel hela tiden?

Hur är det ens möjligt att ljuga så mycket så man själv börjar tro att det är ens eget fel och att det är en annan som är sjuk i huvudet. 

Hur kan man vara så grymt elak och iskall. Mot sitt eget kött och blod. 
Jag förstår inte.

 

Nu är vi tillbaka 8 år igen. 2 år var bra och som vanligt nästan. Även fast man trippat på tå och hållt på avstånd för att inte vilja bli sårad igen. Vilket vi nu blivit. Framförallt barnen och älskling. Det gör ont i hjärtat att se den man älskar mest i hela världen må dåligt igen för någonting som han inte ens varit med och skapat. Men vet du min käraste. Du har inte gjort fel. Du finns och stöttar alla hela tiden. Hela hela tiden vill du vara andra till lags och du försöker av hela ditt hjärta att hela tiden göra det som är bäst. Men ändå blir det fel.
Och som jag sagt tusen gånger. Ser inte människor din godhet så förstjänar inte dom dig.

Du är bäst hjärtat. 

Jag är lyckligt lottad för min familj och alla barn som bor till och från i vårat hus. 

Alla "extra barn" som är barnens vänner som blivit som våran familj. 
Jag älskar att vårat hus är som ett öppet hus för alla som vill komma närsom, dygnet runt.

Tack ändå livet. För alla fina människor vi har rumtom kring oss.

Jag hoppas ni förstår vad fantastiska ni är, barn som vuxna.

Igår kväll hade jag svårt att somna fastän jag nog igentligen var dödstrött. 

Jag låg mellan Maja och Inez. Rummet brevid fanns Benjamin och en kompis till honom, och rummet innanför det var våra andra 2 killar. 
På nedervåningen låg Celine och Stella. Jag hade hela huset fullt med ungar, vilket jag älskar.

Ändå hade jag svårt att komma till ro. Var irriterad och arg och besviken. På hur vissa igentligen väljer att total ignorera sitt eget kött och blod. Hur är man funtad som människa om man väljer att skita i sina barn och barnbarn?.. Hur kan man vrida och vända på sanningen till sin egen fördel hela tiden?

Hur är det ens möjligt att ljuga så mycket så man själv börjar tro att det är ens eget fel och att det är en annan som är sjuk i huvudet. 

Hur kan man vara så grymt elak och iskall. Mot sitt eget kött och blod. 
Jag förstår inte.

 

Nu är vi tillbaka 8 år igen. 2 år var bra och som vanligt nästan. Även fast man trippat på tå och hållt på avstånd för att inte vilja bli sårad igen. Vilket vi nu blivit. Framförallt barnen och älskling. Det gör ont i hjärtat att se den man älskar mest i hela världen må dåligt igen för någonting som han inte ens varit med och skapat. Men vet du min käraste. Du har inte gjort fel. Du finns och stöttar alla hela tiden. Hela hela tiden vill du vara andra till lags och du försöker av hela ditt hjärta att hela tiden göra det som är bäst. Men ändå blir det fel.
Och som jag sagt tusen gånger. Ser inte människor din godhet så förstjänar inte dom dig.

Du är bäst hjärtat. 

Jag är lyckligt lottad för min familj och alla barn som bor till och från i vårat hus. 

Alla "extra barn" som är barnens vänner som blivit som våran familj. 
Jag älskar att vårat hus är som ett öppet hus för alla som vill komma närsom, dygnet runt.

Tack ändå livet. För alla fina människor vi har rumtom kring oss.

Jag hoppas ni förstår vad fantastiska ni är, barn som vuxna.

Några av alla fina kommentarer på våran Sakko 🫶 

Igår var Erik och Sakko till hällefors på mh beskrivning för att se hur Sakko hanterar vissa situationer. Vi har en BRA hund med attityd. Vilket vi visste. Men alltid bra att få de på papper. Vaken alert. Inte minsta skotträdd. Han vaktar sig själv och familjen då han testar gränser nu iomed att han går in i tonåren så Erik fick bra verktyg som vi kan arbeta med. 

Nu fick Erik mersmak på träning med Sakko så nu är frågan, Vilken brukshundsklubb är bäst? 🤪 Har skrivit till forshaga för vore ju toppen om man kunde komma in där. 

Stolt som attan är jag över mina grabbar ♥️

Idag är det 10 årsedan som svärfar somnade in på självaste långfredagen. Det är konstigt hur allting bara fortsätter dag efter dag efter dag. För 10 årsedan sken solen men det var en fruktansvärt tung dag. 
Jag minns smset som Erik fick av Ulla tidigt på morgonen att nu har pappa somnat in. Hur han drog en lång suck och sen var det inget mer. Allting stod som still. Fast samtidigt som allting fortsatte som förut utanför den bubblan som vi då levde i. 

Det var en hemskt jobbig tid både innan, under och efter han fick sjukdomsbeskedet och under tiden alla satt och vakade vid hans sida. Det är fel att man ska behöva förlora en make, pappa, morfar, farfar och svärfar i en sjukdom. Vi saknar dig hela tiden Torbjörn. Idag tänker vi på dig lite extra. 
Livet kommer aldrig bli sig likt som det var när du fanns här på jordelivet. Men vi minns och vi pratar om dig till barnen. På så sätt lär de känna dig precis såsom om du hade varit här. Men fasen vad vi önskar att du vore här. 

Och så var det Celines tur. Celine kräktes igår så magsjukan här hemma fortsätter.

Benjamin var även hemma ifrån skolan igår för första gången under årskurs 4. Han tyckte att det kändes konstigt i halsen. (När han sagt så innan har det alltid börjat med magsjuka och han kräkts) Men han sov hela förmiddagen och låg hela dagen. Drack endast dricka och smoothie. Men det blev ingen kräka hos han. Men han låg på 38 i temp så något har han ju i kroppen som spökar. 
Slänger snart in oss alla i karantän under en tid så kanske vi slipper bacilluskerna sedan. 

 

Så min morgon började med att storstäda och duscha hela badrummet på övervåningen med klorin. Ska även ta resten av övervåningen och huset sedan under dagen. Stallet och sjukhusbesök väntas också. Inte undra på att man är lite sliten när man lägger sig på kvällen. Jag tvärslocknade strax efter 21 igår och vaknade vi 21.30 av att C mådde dåligt och sedan somna jag om och vaknade 22 av att hon kräktes nudlar över sovrummet och hallen och sedan i toan. Magsjuka är bland det värsta jag vet. Även om det går snabbt över så har jag kräkfobi.

 

 

Helgen i örebro blev av för både mig och maken. Helt fantastiskt kul var det. Och givande såklart!

Extra tack till Josse och Fredrik som gjorde helgen lite extra roligt. Ser redan fram emot nästa gång i oktober!
Och alla andra människor som vi träffade, fasen så kul! VILKA fantastiska människor vi har runt om oss som sitter i samma båt. Så himla kul hade jag i helgen. 

Barnen har också haft det superbra på hemma plan.
Brorsan kom till oss vid 6 på lördag morgon och sov här och var här ända tills söndag kväll. Mamma hade tjejerna hos sig och dom sov över. Inez för första gången och även Celine var hur duktig som helst och klarade av att sova kvar. Trodde aldrig det skulle gå, men det gjorde det! Vilka duktiga tjejer vi har. 

Det var sån tankeställare med denna utbildning. Även om man vet att det är så otroligt många barn som far illa hemma så blir det ändå så påtagligt vid sånna här tillfällen. Och det är så fel och så skevt att föräldrarna ALLTID har tillgång till sina barn på ett eller annat sätt. Men om det skulle vara barnen som vill ha sina barn och inte föräldrarna vill veta av sina barn så behöver inte föräldrarna ta hand om sina barn. 

Vart någonstans blev det viktigare att tillgodose förälrarnas vilja än barnens?

När blev föräldrarnas röst högre än barnens? 
Barnen i centrum i all välmening. Men fan vilken dubbelmoral och vad mycket skit barnen ska behöva genomgå tack vare dåligt föräldraskap.

 

Vi kollade på filmer som var så sjukt gripande som jag även vill att ni ska titta på som läser detta. 

Ta er verkligen tiden och gör det och verkligen förstå vad vi familjehem behövs. Även om det är så sjukt påfrestande, det är jobbigt och många gånger kanske också ifrågasättande. Så kan man faktiskt rädda ett liv. Vi gör skillnad. Varje dag. 

Klicka på texten nedan, ta er tiden. Snälla. Vad är era tankar efter dessa filmer?

(46) BortTagen - YouTube

(46) Remember My Story - ReMoved Part 2 - YouTube

Snart äntligen är vi i mål!!! Rådjursvägen går framåt och det är SNART färdigt!! .. 
För tillfället så borrar dom in bergvärmen. Trappen är på plats och idag eller senast nästa vecka kommer nya ytterdörren på plats och nästa vecka börjar dom på utsidan med altanen/trädäcket. 
Vi måste även se till att försöka få poolen på plats. 
FÖRSTÅR NI?! OM NÅGRA VECKOR BOR VI PÅ RÅDJURSVÄGEN!!!

Det pirrar av bara tanken. Så idag ska jag och barnen börja packa ner lite smått som vi inte kommer behöva använda förens vi är HEMMA igen. 

Natt till igår vaknade jag av en kaskadspya i sängen. Lät som en kran sattes på bakom mig. Inez spydde ner sängen och på toaletten engång. Sedan har det inte varit något mera. 
Hon åt som vanligt igår och avföringen har inte varit något avvikande heller. Super konstigt, och ingen har inte heller blivit sjuk.  Får hoppas det bara var något tillfälligt så vi inte ligger allihopa i magsjuka inom kort. 

I söndags var vi till Kicki och hämtade sjuuuukt mycket fiskegrejer som Benjamin fick av Krister. 

Nu lääängtar vi även tills våren/sommaren med massa fisketurer i båten. 

Mina killar ♥️

Tänk vad viktigt det är med en familj. Oavsett om det är blodsband eller inte. Vi har ett enda liv så att se till att göra det bästa och finaste utav det är våran skyldighet. Det är bara jag som lever mitt liv så endast jag som kan bestämma hur jag vill leva det. Vad det är som gör mig lycklig. 

Jag älskar på riktigt mitt liv, omän jag är helt slut på kvällarna så somnar jag lycklig. Och det är tack vare den väg jag valt att gå, tillsammans med min man och vårat liv vi skapat. 

Jag är även evigt tacksam för min pappa och mamma som uppfostrat mig till den jag är idag. Som gett mig den fina och trygga uppväxten och att man fick känna den där familjära kärleken och tryggheten när jag växte upp. Tack vare det är jag den jag är nu idag. 

Varje dag försöker jag göra mitt bästa som mamma och fru. För min familj är prio ett. Alltid. Allt annat kommer efter. 

Jag och vi lever nu. Låt oss göra det bästa av det. 

I morgon kan det vara försent.